Anteckningar från planeringsmöte för studie III

Joakim Frögren

2021-02-19


På detta uppföljningsmöte deltog MG, OJ och jag. Det blev en ganska spretig diskussion men jag ska försöka sammanfatta huvuddragen av den här.

Studiens syfte

Beträffande studiens syfte pratade vi en hel del om lärande. I föregående mötesdiskussion med MB framkom att vad som främst är intressant utifrån ett Citizen Science-perspektiv handlar mycket om vad människor som deltar lär sig. Om det ökar deras medvetenhet om forskning är ju det en form av lärande (och det var främst detta som MB åsyftade), men det kan också finnas andra saker som man kan lära sig. För att knyta an till diskussionen på föregående möte kan det i detta fall handla om sakfrågan det vill säga att lära sig mer om tillgänglighet i bostäder.

MG pratade om att de som deltar dock sannolikt lär sig en ganska begränsad del. OJ betonade att lärandet också handlar om att förstå och tolka det här analysverktyget. OJ betonade också att när MB beskrev det utifrån ett elevperspektiv så handlar det om att när lärare ställer frågor till sina elever, så kopplar lärarna detta också till läroplanen och den undervisning som bedrivs. Skulle detta kunna överföras på pensionärsföreningar på något sätt? OJ föreslog att vi hur som helst i studien skulle fokusera på det individuella lärandet, och alltså inte gå in på HUR äldre vill delta. Det individuella lärandet kan då handla dels om forskning, men också om sakfrågan det vill säga tillgänglighet i bostäder, och även om att använda digital teknik av detta slag.

Sammanfattningsvis kan man då säga att vad vi vill undersöka när det kommer till det individuella lärandet är lärande i form av ökad medvetenhet om:

För att återknyta till studiens ursprungsplan så handlade den om intresse för och kapacitet att delta i forskning på det här sättet. Detta kom vi fram till att vi också bör ställa några frågor om detta.

Vi hade därefter en fördjupat diskussion om vilka lärandemålen för projektet egentligen var och om de var explicit formulerade som lärandemål. Såsom vi resonerade kom vi fram till att på ett övergripande plan handlar målen för projektet om att underöka intresset och förmågan att delta. OJ tog upp att man kan se projektet i olika faser och ut efter det bedöma vad som är lärandemålen i varje enskild fas. Initialt handlar det då om att planera och finansiera, därefter om projektledning och genomförande, och slutligen om utvärdering. Det är dock ett perspektiv som handlar om vad vi som forskare lär oss och inte specifikt om vad deltagarna lär sig, även om det naturligtvis finns starka beröringspunkter.

När det kommer mer till målen för deltagarna så handlar det om att öka människors medvetenhet om hälsoaspekter av tillgänglighet; om att de ska bli mer kritiska konsumenter och ha med ett tillgänglighetstänk i sitt agerande; om tekniken och att använda en app.

Vad har vi för lärandemål när det gäller forskning? Vill vi att folk ska bli mer medvetna om det. Här tog jag upp att ett lärandemål, förutsatt att den inlagda tillgänglighetsdatan under projektets gång presenterades på ett tydligt och lättbegripligt sätt, skulle kunna vara att ställa frågor om att tolka data. Det skulle kunna vara ett sätt att närma sig deras förmåga till kritiskt tänkande. Dock framförde MG och OJ att det finns en osäkerhetsfaktor i hur visuellt, lättbegripligt och kontinuerligt tillgänglighetsdata kommer att presenteras på hemsidan.

MG pratade därefter om att det fanns olika typer av kunskapsmål, som var proximala och distala. Hon föreslog också att vi skulle kunna titta på appen och sen formulera frågor som man kan tänka lära sig av appen och analysverktyget utifrån dess upplägg.

Metod

När det kommer till metod för att undersöka det som vi avser undersöka så handlar det om att skicka ut en enkät till ett antal lokalföreningar i god tid före Bostadsförsöket. Antingen att vi själva skickar ett sådant mejl eller att vi går genom ordförande eller sekreterare i en förening och skickar ut informationen till föreningens medlemmar den vägen. Sen att vi gör en uppföljningsenkät på det som också går ut till samma medlemmar. Vi vet sedan tidigare att i snitt 50% av föreningsmedlemmar i pensionärsföreningar har angett sina epostadresser när de blivit medlemmar och att sådana register alltså finns att tillgå vid kontakt med styrelsen i en förening. Det är något oklart hur många svar vi egentligen behöver. Vad som är ett litet och stort deltagande är svårt att säga. MG nämnde att om vi skulle lyckas nå 4-5000 medlemmar så räcker det om det är 10% som svarar för att vi ska få ett bra urval.

Vi diskuterade också möjlgheten att komplettera dessa enkäter med en fokusgrupp före och efter Bostadsförsöket där vi skulla ställa tematiska frågor. Dock menade MG att det blir en form av grupplärande också och att det är svårt att veta vad individerna själva har tänkt. Därtill är det mycket jobb med att samla in och framförallt analysera den här sortens data. Kanske vore det bättre att, om vi var ute efter kvalitativ data, använda oss att försöka rekrytera personer som hörde av sig till supporten och ha kortare intervjuer med dem.

Beröringspunkt mellan syfte och metod

MG poängterade att man kan kan dra många slutsatser kring rekrytering även om man bara fokuserar på lärandeprocessen.

Beslut fattade och vägen framåt

Efter diskussioner om olika saker beslutade vi oss för följande: