Den gamla kvinnan gråter,
kurar ihop sig i gråtandet
som fågeln i boet.
Hon glider ner
i gråtens bråddjup.
Sjunker ner med huvudet
i det mörka sjunkandet.
Tårarna ilar över hennes ansikte
som små, små varma djur.
De smeker det gamla ansiktet,
förbarmar sig.
En sista njutning
av tårar.

— Anna Świrszczyńska (1909-1984)