Några litteraturtips och grundläggande begrepp

I dag började litteraturkursen. Lärarna tipsade om en del böcker, såsom Vad är litteraturvetenskap? av Erik Bjerck Hagen där olika definitioner av litteratur presenteras och Anatomica: The Exquisite & Unsettling Art of Human Anatomy av Joanna Ebenstein som ger en inblick i hur den mänskliga anatomin har presenterats eller gestaltas i konsten genom århundradena. En annan bok som nämndes var Medical Humanities av Thomas R. Cole m.fl. där medicinsk humaniora som område definieras (“utforskar upplevelser och erfarenheter…") och presenteras. Ett annat begrepp som nämndes var narrativ medicin som tydligen förknippas med en kvinna vid namn Rita Charon.

Att tolka litteratur

Det pratades också om litteraritet, som är ett begrepp som belyser vad som gör litteratur till skönlitteratur. En av kursledarna menade att det inte går att säga att en text bara har en mening. Snarare än att beskriva litteratur som riktig eller oriktig är det lämpligare att analysera litteratur utifrån hur välgrundad den är. Här nämndes en text av Anders Palm som vi hade i uppgift att läsa till i dag, Att tolka texten, som talar om texttolkningens primärfaktorer. Palm menar att det är en omöjlig uppgft att göra en fullödig analys av litterär text utan att vi får nöja oss med några tårtbitar (kontexter) eftersom man inte kan få med alla utan att man oundvikligen får göra vissa val.

Strategier för tolkning

Det framkom i vår presentationsrunda att endast ett fåtal av kursdeltagarna hade läst litteraturvetenskap tidigare. Som ett stöd för att kunna göra adekvata tolkningar av de skönlitterära texter som ingick i kursen fick vi tips på att man kan använda ett antal strategier. Dessa strategier är främst inriktade på analys av lyrik, men de går också att i viss mån applicera även på annan skönlitteratur. Jag misstänker att det i kurslitteraturen också tydliggörs vad som skiljer analys av olika litterära genrer.

  1. Vad handlar texten om?
    • Hur ser diktjaget som talar ut? Riktar det sig till någon? Om vad talar den?
  2. Identifiera olika litterära grepp och se hur de bygger upp texten
    • binärer
    • upprepningar (tecken på att det som upprepas är viktigt)
    • apostrof (direkt tilltal)
    • metaforer och liknelser
    • personifikation (det konkreta)
    • anafor
    • eufoni
    • radbrytningar (i prosa: stycken)
    • titel
  3. Kontexter
    • författarbiografier (tuberkulos)
    • ideologi (guds död)
    • intertextualitet (öknen blommar - från jesaja)
  4. Vad handlar texten om?
    • Informerad beskrivning av texten med bruk av litteraturvetenskaplig terminologi, argumentation och sekundärlitteratur (Parafras 2.0).
    • Reflektera över vad den litterära formen gör med “budskapet”? Vad går man miste om när man försöker extrahera ett “budskap” ur en litterär text? Vad vinner man?

Vi fick i slutet av det första kurstillfället sedan i smågrupper öva oss på att analysera en dikt av Tomas Tranströmer utefter dessa strategier. Jag insåg att det är lätt att man alltför snabbt avhandlar den första punkten, men att det finns ett stort värde i att uppehålla sig där en stund för att på det sättet lägga grunden för den vidare analysen.