Kackerlackan i litteraturen

I Passionen enligt G.H.¹ tar Clarice Lispector upp hur upptäckten av en kackerlacka i en kontrollerad övre medelklasstillvaro välter allt på ända. Protagonisten verkar fram till upptäckten av kackerlackan betrakta och knyta det mänskligt unika till förmågan att sätta sig över ‘naturen’ och utveckla och förfina sin tillvaro och därigenom göra sig till ‘herre’ över naturens nyckfullhet. På något sätt är det de sofistikerade vanorna som gör henne till människa och inte förpassar henne till djuren. Men naturen gör sig plötsligt påmind mitt i den högkulturella tillvaron. och åsynen av kackerlackan får henne att tvivla på och omvärdera det mesta av det som tidigare varit självklart.

Det går till viss del att likna den roll kackerlackan spelar i Lispectors roman men den roll ynglingen som tar sig in hos, och förför, den borgerliga kärnfamiljen i Pasolinis Teorema². Han tränger in och och tvingar dem att inse ‘naturens’ eller det oförställdas kraft. Ett av många exempel på hur Pasolini i sina verk hyllar det oförställda, det ‘naturliga’.